Matematik och tid

Nu har vi varit igång ett par veckor på det nya året. Härligt!

Inom matematik och NO har vi lagt fokus på att vi nu startar ett år från början. Detta inlägg handlar om arbetet i matematik, med en del detaljer för dig som är intresserad och vill veta hur vi och du kan stötta ditt barn att förstå.

Med utgångspunkt hos barnen och deras födelsedagar tränar vi på att förstå många olika slags indelningar av året. Hittills har vi tränat på att identifiera sin egen födelsemånad och dag. Nästan alla kan det nu, inte alldeles lätt att komma ihåg. Vi övar på att sortera månaderna i rätt ordning, koppla samman dem med rätt årstid, beskriva årstiderna och identifiera skillnader mellan dem, hitta i almanackan och gör beräkningar med antalet dagar i månaderna. 

Vi löser också matematiska problem kopplade till året. Utifrån bilder och text svarar vi på frågor med hjälp av ledtrådar. Att identifiera vilken information, som är nödvändig att ha eller överflödig för att lösa problemet, blir då en första strategi. Viktigt blir också att anteckna det vi får veta och lära sig att tänka logiskt genom att koppla ihop informationen vi får. Barnen är mycket engagerade. Problemen handlar om två barn och deras vardag, hittills om deras husdjur och ett kalas.

Samtidigt som detta innehåll övas tränar vi på att läsa instruktioner, lyssna och förklara, göra jämförelser, delta aktivt, skriva ord och meningar, samarbeta, använda miniräknaren, finmotorik och lite till 😉

Under arbetet med årets indelningar dyker otroligt många ord och begrepp upp. Många använder vi till vardags. Ni där hemma är ett stort stöd i att förstå orden genom att ni använder dem i ett sammanhang och förklarar dem när det behövs.   

Övandet fortsätter nu med inriktning mot lite kortare tidsavgränsningar, klockan. Barnen har berättat vad de kan och på så sätt inspirerat varandra. Ett misstag man kan göra när man ska lära sig den analoga klockan är att gå direkt på att avläsa olika klockslag. Då finns dock risken att missuppfattningar uppstår som är svåra att rätta till. Man förstår inte hur den fungerar. Den digitala är mer logiskt uppbyggd och lättare att se en struktur i.

Vi börjar med att lära oss om hur klockan är uppbyggd med urtavla, talen för timmar som sitter på en böjd tallinje, visarnas namn och funktion, hållet som visarna snurrar åt, hur de "samarbetar" med varandra, att det egentligen räcker med en timvisare för att kunna avläsa tiden (ganska exakt i alla fall) och koppla samman tider med vad som sker under dygnet. Att det finns många olika slags klockor gör också att vi får ännu mer att samtala om. 

Under tiden som detta sker fortsätter vi att arbeta med olika tidsord och sorterar till exempel dem efter längden på det ordet beskriver. Ett halvår är längre än en vecka, en natt är kortare än ett dygn. 

Nästa steg är att avläsa olika tider på den analoga klockan. Vi börjar med att titta extra på timvisaren för att förstå att den ger oss bra ledtrådar till vilken tid som visas. Med den ser vi om timmen är hel eller halv. En svårighet här brukar vara att tallinjen är böjd. En del ser heller inte att visaren kommit halvvägs mot nästa tal utan tänker att klockan är exv. halv över 8 när den är halv nio. 

Det finns en hel del fallgropar på vägen. Tillsammans kan vi försöka resonera med barnen, ta oss in i de små kloka hjärnorna och reda ut eventuella missförstånd, men framförallt förebygga så att de inte ens uppstår!